Motorcykelns
utveckling.
1600 En anonym
konstnär målar ett tvåhjuligt fordon av trä på ett kyrkfönster i England.
1817 Karl von Drais tysk skogvaktare, tar
patent på en vélocifére med vridbart framhjul. Den
får namnet
"dressin" i folkmun.
1819 Första
dressinloppet i Tyskland, från München till Schloss Nymphenburg och
tillbaka.
1838 Den skotske smeden
Kirk Patrick Mac Millan från Courthill konstruerar en
hävstångsmekanism för att överföra fötternas rörelse till bakhjulet.
1845 Engelsmannen W. Thompson uppfinner
gummiringarna.
1852 Den tyske
skolpojken Philip Heinrich Fischer från Schweinfurt sätter pedaler på
framhjulet
och ökar
dess diameter.
1855 Låssmeden och
vagnmakaren Ernest Michaux från Paris sätter dressinens pedaler på
framhjulet.
1860 Den skotske
mekanikern Mac Donald inför rörramen i cykelkonstruktionen.
1861 Den första cykelfirman bildas.
1864 Fransmannen Pierre Lallement gör en cykel med
pedaler på framhjulet. Konstruktionen
som kom att
kallas "boneshaker" hade järnram och trähjul. Den fick patent i USA 1866.
1867 Madison ersätter trä- och metallekrarna
i hjulen med ståltrådsekrar.
1867 Vid
cykelloppet från Paris till Rouen används för första gången kul- och
rullager.
1868 Den tyske mekanikern
K. Meyer bygger efter Parisurmakaren André guilmets ritningar den
första trampcykeln där bakhjulet drivs med kedja.
1869 Fransmannen Mayer gör den första cykeln helt i
metall. Den väger 25 kg.
1870
Engelsmannen Couper byter ut de ursprungliga radiella ekrarna mot korsande
tangentiella.
Därmed byts
tryckbelastningen ut mot dragbelastning.
1873 Engelsmannen L. H. Lawson placerar pedalerna på
ramen mellan hjulen och överför rörelsen
till
bakhjulet med en kedja.
1882 Dion
& Bouton gör en ångmotorcykel.
1885 James K. Stanley från firman Stanley & Sutton
i Coventry för ut den s. k. Rower Safety
Bicycle på
marknaden. Sadeln placerades över bakhjulet. Båda hjulen har samma
diameter.
1885 Den engelska
cykelfirman Humber använder för första gången en fyrkantig ram, som
består
av två
sammanfogade trianglar.
1885
Gottlieeb Daimler monterar en vertikal förbränningsmotor i en träram och skapar
på så vis
den första
verkliga motorcykeln.
1888 Den
irländske veterinären Johan B. Dunlop sätter luftfyllda gummiringar på sin sons
trehjuling.
1892 Heinrich Hildebrand,
konstruktör i München, prövar en cykel som drivs med tvåtaktsmotor.
1893 E, J. Pennington gör i USA den första
motorcykeln med tvåcylindrig förbränningsmotor.
1893 Den franske konstruktören Millet gör en
tvåhjuling med femcylindrig stjärnmotor monterad
i
bakhjulsnavet. Han använder för första gången vridbart grepp på styrstången,
luftfilter
och
förvärmning av blandningen.
1893
Italienaren Bernardi förser en trampcykel med släpvagn med motor, som driver
släpvagnen
och
alltså egentligen skjuter på cykeln bakifrån.
1895 Ordet "motorcykel" används i den tävling för
lättare fordon som tidskriften Times-Herald
utlyser i USA.
1895 Sir David Salomon
arrangerar i Tunbridge Wells i England utställningen Great
Horseless
Carriage Exhibitio. Där utställs två motorcyklar - trehjulingarna från
De Dion
Bouton och
Gladiateur Company.
1897 Bröderna
Werner visar en motorcykel med hjälpmotor över framhjulet.
1898 i Tyskland organiserades det första loppet från
Berlin till Potsdam, en sträcka på 54 km.
1899 I Tyskland körs den första
tillförlitlighetstävlingen. Fordon delas upp i viktklasser.
1900 Den engelska firman Ohelon & Moore i
Cleckheaton gör den första motorcykeln med kedja,
av märket
Renold.
1902 Den franska firman
Clement gör den första tävlingsmotorcykeln med fyrcylindrig V-motor
och 1000cc slagvolym. Toppfart 115 km/tim.
1903 Den engelska tillverkaren Ashburn från Leeds
använder i sin motorcykel med Minervamotor
en
bakhjulsgaffel med vertikal spiralfjäder.
1903 Den franske uppfinnaren André Boudeville tar
patent på den högspända magnettändningen,
där
blandningen antänds i en cylinder med hjälp av ett tändstift.
1903 I London grundas Auto Cycle Club
och tidskriften The Moto Cycle.
1903 På motorcykelutställningen i Paris visas den
fyrcylindriga motorn från den belgiska firman
F. N. den
vattenkylda motorn från den amerikanska firman Steffey och en motor med
avtagbart cylinderlock från firman Griffon.
1903 I loppet Nice-La Turbie mäts tiden på en
hundradels sekund.
1904 Moto
Club de France grundar det berömda motorcykelloppet Coupe
Internationale.
1904 I
den tjeckiska staden Pacov grundades det internationella cyklist och
motorcyklist-
förbundet FICM.
1904 I England
finns 25 000 motorcyklar i trafik.
1904 Den tyska motorcykelorganisationen grundades, och
arrangerade genast loppet
Frankfurt -
Potsdam med 115 deltagare.
1905 Den
engelska firman Fee /senare Douglas/ utvecklar den första liggande
tvåcylindriga
motorn,
flat twin.
1905 Den
första kickstarten, varmed motorn startas med hjälp av en pedal.
1906 Vid det stora motorcykelloppet
Tour de France används karbidlampor under natt-
etapperna.
Motorcyklarna indelas efter slagvolym i två klasser 250 - 350 cc.
1906 Fransmannen A. Archedacon bygger in en
tvåcylindrig Anzanimotor i en trampcykel.
Motorn
driver via en kilrem en framåtriktad propeller.
1907 I England finns redan 60 000 motorcyklar i
trafik.
1907 Ur Autocycle Club
uppstår organisationen ACU, känd som världens bäst
organiserade motorcykelklubb.
1908 Den engelska firman Scott för ut en tvåcylindrig
tvåtaktsmotor på marknaden.
1910 Den
engelska firman Powell & Hammer tillverkar det första elektriska
motorcykellyset.
1911 Den franska
motorcykeln Alcyonn utnyttjar i TT- loppet ett cylinderlock med fyra
ventiler.
1913 Den tyska klubben ADAC
arrangerar ett femdagarslopp med 75 deltagare.
1913 Det första internationella sexdagarsloppet inleds
i Carlisle i England.
1914 Det tyska
märket Megola inför en motorcykel med fem- cylindrig stjärnmotor,
monterad i framhjulet.
1914 Den
engelska motorcykeln Rudge Multi har 21 växlar.
1914 De irländska förarna Green och Rolandson inför
störthjälm vid Tourist Trophy.
Den blir
senare obligatorisk.
1914 Engelska
postverket tar motorcyklar i bruk för att få ut posten snabbare.
1919 I england finns 112
motorcykelmärken.
1919 I London äger
den första motorcykelutställningen rum, Olympia Show.
1920 På Sandstranden i Dayton i USA slår
Gene Walker med en motorcykel från
Indian
hastighetsrekord på en flygande kilometer med 166,9 km/tim.
1921 I England finns 373 000 motorcyklar i
trafik.
1922 I Stora Nationspriset i
Italien på den nya tävlingsbanan i Monza segrar italienaren
Ruggeri på
Harley Davidson med genomsnittshastigheten 104 km/tim.
1923 I Tyskland grundas tidskriften Motorrad.
Opels seriebyggda motorcyklar kommer upp
i 100
km/tim. Den tyska firman Ktieger-Gnädig använder kardanaxel som första firma
i
Tyskland.
1923 Den engelska
motorcykeln Chater Lea med 350 cc slagvolym är den första i sin klass
som överskrider gränsen på hundra engelska mil med toppfarten 161 km/tim.
1926 Frambromsen införs.
1926 I Frankrike tillverkas motorcykeln La Monotrace
med karosseri, två bekväma säten
bakom
varandra, med kylare fram och med nedfällbara hjul på sidorna.
1927 Systemet med oljekylda motorer med torrt vevhus
sprids.
1927 I England organiseras
Europas första speedwaylopp av boxaren Hill Bailey.
1928 Engelsmannen Baldwin överskrider 200
kilometersgränsen med det nya absoluta
världsrekordet 201 km/tim.
Det sker i
Arpajone i Frankrike på motorcykeln Zenith med JAP motor på 1000 cc.
1929 I Tjeckoslovakien grundas det äldsta
ännu existerande loppet på sandbana,
Tjeckoslovakiens Guldhjälm.
1930
Ernst Hanne, förare åt BMW, uppnår på en tvåcylindrig motorcykel
hastigheten
221,5
km/tim. Han använder aerodynamisk klädsel och en ny typ av styre.
1930 Den Österrikiska firman Puch tillverkar
en tävlingsmotorcykel med kompressor-
försedd tvåtaktsmotor.
1932 Den
kända motorcykelfirman DKW går in i konsernen Auto Union.
1936 Den första japanska motorcykelfabriken, Suzuki
grundas.
1937 Ernst henne slår
världsrekord med motorcykeln BMW 500 på motorväg. Hastighet
279,5
km/tim. Detta rekord slogsförst 1951.
1937 Eric Fernihough slår världsrekord för motorcyklar
med sidvagn. Hastighet 220,7 km/tim.
1938 I Tyskland finns omkring 1 513 000 motorcyklar i
trafik.
Ur boken Veteranmotorcyklar från hela
världen.
Text: Juraj Porázik. Översättning: Gunnar Gällmo.